Vecka 25

 
♥Utfyllnadsarbete. Vad som förut bara varit ett litet knyte har nu blivit en modell större och byggt upp både muskler och fettvävnad. Längst upp börjar hjärnbarken förbereda sig för sin viktiga roll. De flesta av kroppsaktiviteterna styrs fortfarande av de områden i hjärnan om utvecklades tidigare, men inom kort kommer hjärnbarken att hjälpa till med mer komplexa handlingar som att tänka, känna och planera. En av de första sakerna på bejbisens agenda: att komma ut till världen! Bejbisens permanenta tänder bildas, de kommer fram sen när barnet tappat sina mjölktänder.
Vikt & Längd. Barnet är nu ca 22cm långt mellan huvud och stjärt och väger mellan 680g till 790g vid veckans slut.
 
♥Du. Fotbollsmamman. Känns det som att dina inre organ börja komma i kläm? Inte att undra på - livmodern är nu ungefär lika stor som en fotboll. Det konstana behovet att kissa kan vara en av graviditetens mest irriterande utmaningar. Nästan i samma stund som du har kommit tillbaka från toaletten och satt dig tillrätta, måste du springa dit igen! Även om det kan kännas olägligt ibland bör du ändå se till att tömma blåsan så snart behov uppstår. Urinvägsinfektioner är mycket vanliga under graviditeten. Det är lätt att bota UVI, men är du gravid kan de ge allvarliga komplikationer om de inte behandlas. 
Övrigt. Hormonranden som jag länge under graviditeten haft från naveln och ner börjar nu visa sig mer och mer från naveln och upp och jag blir bara mer och mer luden på magen tycker jag. Ser himla roligt ut. Ett helt nästan transparent fjunigt hår som ligger över magen. Man undrar liksom vad det är för en liten trollunge som gömmer sig i magen?! Givetvis säger mannen att det är en testosteronladdad grabb. Det har nu blivit lite lättare att känna exakt var fisen ligger, men jag har fortfarande inte räknat ut om det är rumpa, rygg eller andra kroppsdelar jag känner när jag trycker lite på magen. Han är ganska livlig av sig, men fortfarande så sjukt hemlig att han direkt slutat sprattla om man (framför allt Roger) lägger handen på magen. Vet inte om det är storleken på handen eller att det blir en annan tyngd, men han gömmer sig direkt. Bara en gång, när jag satt på toa, kunde jag få respons på mina puffar på magen. Fisen puffade lite i magen och jag puffade tillbaka på samma ställe. Himla mysigt och jag längtar så sjukt mycket att få känna och se mer av vår lille fis. Framför allt önskar jag att älskling ska få ta del av alla rörelser där inne. Jag har fortfarande inte känt av någon pollenallergi så jag har trots det inte heller köpt eller testat någon medicin. Antar att det nu bara är en fråga om dagar innan det drar igång med tanke på hur solen skiner varje dag, samt att det öste ner regn igår. Den dagen, den sorgen så det tar vi då. Än så länge är jag bara glad glad glad!
I väntan på dig | |
Upp